Träffade ett par av mina go’a grannar ute pÃ¥ gatan tidigare idag. Vi pratade om hur man lyckas fÃ¥ ihop sin vardag, utan att gÃ¥ i däck, när man är heltidsarbetande trebarnsmamma gift med en hobbymusiker och boende i stort hus. Ett sätt är att ta hjälp, till exempel med städningen. Vilket jag redan innan jag började jobba hade bestämt mig för att göra. Men jag har dragit mig för det; man ska väl ändÃ¥ klara av att ta hand om sitt eget hem, för sjutton.
”Skaffa städhjälp, Charlotte”, sa grannen.
”Jag kanske ska det…”
”Inte kanske. Gör det.”
SÃ¥ nu har jag tummat med grannen om att ringa Tant Rut.
Lyxproblem – ja. Men om man inte tar hand om sig och mÃ¥r bra orkar man inte göra de där goda livsgärningarna som ger glädje och nytta till andra och i bästa fall bidrar till en bättre värld.
