Författare: Charlotte Elisson

De flesta problem människor har handlar om kärlek: brist på kärlek till sig själv eller svårighet att hitta någon när man är singel. Och trots alla fantastiska bilder på Facebook är det många som upplever problem eller avsaknad av något i sin kärleksrelation. Man visar upp en fläckfri fasad, när det i själva verket är mycket som skaver i relationen.

Vi har höga krav och förväntningar på en kärleksrelation. Vi tror att vi ska få allt i en enda relation. Vilka krav det ställer på denna relation! Nu för tiden kan vi välja vem vi vill leva med utifrån självförverkligande och romantik, i alla fall om vi lever i västvärlden. Vi befinner oss på översta steget i Maslows behovstrappa och i en relation vill vi kunna självförverkliga oss och bli vår bästa version av oss själva. Vi vill ha någon som ser oss som jämlika. Vi vill leva jämställt och vi vill ha egen tid att göra saker bara för oss själva. Partnern ska vara vår bästa vän, en het och spännande sexpartner och någon vi får intellektuella utmaningar av. Vi vill ha en trygg famn att gråta i och och någon med rätt utseende att stolt visa upp för vännerna. Vi ska dela lika på vabbdagar, städa toaletten lika ofta och båda bidra till att skapa ett bra gemensamt socialt liv. Vi vill ha trygghet och stabilitet, kunna lita på att partnern troget finns vid vår sida, både i glädje och sorg. Samtidigt vill vi uppleva känslan av ovisshet och spänning, faktorer som hjälper till att skapa den där gnistan. Går det att vara en sådan partner? Är du en sådan partner?

Förr levde vi tillsammans i flera generationer och det vi inte fick ut av vår partner, kunde vi hitta hos någon annan i det kollektivliknande sammanhang vi levde i. Nu ska vi få alla behov tillfredsställda av en och samma person. Dagens kärleksrelationer ställer nästan orimliga krav på oss. Kanske är det en av orsakerna till att så många relationer slutar i separation. Det är en herrans tur att vi kommit så långt att man kan lämna en relation som inte är bra för en, så någon drömmande tillbakablick har jag inte. Men vi behöver fundera på vad som är viktigast för just oss i en relation. Vad måste jag ha tillsammans med den jag lever med? Vad kan jag istället få genom andra relationer, utan att det äventyrar min kärleksrelation? Det är viktiga frågor. För om vi inte får det som är viktigast för oss i kärleksrelationen, är risken stor att vi söker det på annat håll. Och om vi inte nöjer oss med det vi får och ser till att få det vi inte får i kärleksrelationen någon annanstans, är risken att vi lämnar en bra relation i tron att vi kan hitta allt i en annan person.

När vi blir för trygga kan det bli alltför förutsägbart och för mycket förutsägbarhet dödar spänningen. Det gäller både i livet i allmänhet och i en relation i synnerhet. Jag vet flera i min bekantskapskrets som lever i äktenskap eller långa samborelationer, och samtidigt har en sexuell relation vid sidan av. I vissa fall har paret kommit överens om att det är ok, men i de flesta fall sker det utan den enas vetskap. Förr, när vi gifte oss utifrån ekonomiska skäl och samhällsklass, förväntade man sig inte att få sina behov av romantik tillfredsställda i sitt äktenskap. Att någon av makarna, eller båda, hade en kärleksrelation vid sidan av var inte så oväntat. Det var säkert inte så kul för den som blev bedragen, men mer förväntat och accepterat. Nu för tiden, när vi förväntar oss att få alla behov tillfredsställda av vår partner, är det en katastrof att bli bedragen. Man har inte räckt till! Vilket ju är normen att man ska. Fallet blir så mycket större nu än förr, då vi inte alls hade samma krav på äktenskapet/den livslånga relationen.

Jag har inte har för avsikt att döma någon. Det finns det så många andra som gör; jag är inte intresserad av att sälla mig till den skaran. Det är en svår konst att leva och en nästan omöjlig konst att älska rätt. Åtminstone någon gång i livet här på jorden går vi fel. Kanske många gånger. Men det fantastiska är att vi alltid kan försöka gå mer rätt. Vi kan alltid stanna upp och fundera på hur vi själva vill ha det, hur vi vill uppfattas och bidra för att skapa kärlek – i en kärleksrelation och i alla andra relationer vi är i.

Några frågor att fundera över:

• Vad är det viktigaste för dig att få av en partner?
• Vad måste du acceptera att du inte kan få från din partner?
• Vad kan du själv ge till en partner?
• Vad kan du förändra, så du kan ge mer eller bättre?
• Vad måste du acceptera och stå upp för att du inte kan ge?