Undrar vad som finns längst ner.

tvätt

Jaha, sÃ¥ är det som vanligt igen dÃ¥. Som en lavin kom allt över mig. Nu minns jag hur det var. Äta, sova, jobba, hämta, lämna, handla, städa, tvätta… Det känns omöjligt att klämma in lite tid i lugn och ro vid datorn i allt detta. Inte ens ett blogginlägg har jag lyckats fÃ¥ till pÃ¥ tvÃ¥ dagar. Jo, jag är jättetacksam över min fina familj och att jag har fÃ¥tt jobb. (Ibland mÃ¥ste jag nypa mig i armen – jag har det ju sÃ¥ bra.) Egentligen kan jag inte begära mer, men sÃ¥ är det ju det där suget i mig att fÃ¥ skriva. Jag mÃ¥r sÃ¥ bra när jag fÃ¥r en liten stund för mig själv vid datorn. Det har nästan blivit ett behov. Kanske som det känns för en inbiten motionär. Människor som tränar mycket och regelbundet brukar säga att de mÃ¥r dÃ¥ligt om de inte fÃ¥r träna. När jag inte skrivit pÃ¥ ett tag blir jag irriterad och ledsen.

Skulle det hjälpa att schemalägga skrivtiden och boka in den i den gemensamma kalendern? Kanske, jag lyckas ju faktiskt komma iväg på körrep varje måndag just därför att det är bestämt i förväg. Men en bokad kväll till betyder att något måste strykas, det är ett som är säkert. Men vad? Just nu känns det hopplöst och det gör mig så frustrerad. Jag har stora delar av min hiskeliga historia i huvudet och den vill komma ut. Vem har någon idé om hur jag ska lyckas?

 

Trött och lycklig

lycklig

Yes! 4-åringen somnade 22.15. Hela 35 minuter tidigare än i går kväll. Små, små steg framåt i riktning mot att vrida tillbaka sömnklockan så den passar jobb-dagislivet.

Fattar inte hur lilleman orkar. Själv sitter jag med dimmig blick uppallad bland kuddarna i soffan efter att ha arbetat första dagen på elva månader. Att börja nytt jobb är sannerligen tröttande. Allt är nytt. Från att hitta rätt lösenord till rätt system till att hitta till toaletten. Från att lära sig använda rätt namn ihop med rätt ansikte till att memorera sitt nya telefonnummer. Från att lära sig vad alla kollegor egentligen jobbar med till vilken kaffemaskin som gör godast kaffe.

Jag kommer somna gott i kväll, trött men lycklig. Med förhoppningen att lille herr Piggelin somnar före 22 i morgon.

Kära dammsugare: allt är förlåtet!

live & love

Efter att i tvÃ¥ veckor i princip ha varit helt förskonad frÃ¥n tvätt och städning var jag i dag nödd och tvungen att gÃ¥ loss pÃ¥ tvätthögarna och dammtussarna. Eftersom jag sluppit detta trÃ¥kiga arbete ett tag borde det kännas lätt att ta itu med det igen. Men konstigt nog kändes det VÄLDIGT trist och tungt att hänga tvätt och torka golv. Och när det väl är klart vet man att det inte dröjer speciellt mÃ¥nga dagar innan det är dags igen…

Men nu vankas det snart god mat och vin. Igen. Det kommer bli svårt att vänja sig av med mat- och vinvanorna vi haft under ledigheten. Mellansonen och mannen lagar hamburgare av egenmald högrev. De ska avnjutas med hamburgerbröden jag bakade tidigare idag (det enda lustfyllda jag ägnat mig åt hittills idag).

Efter några klunkar vin i skenet från stearinljusen och med härliga dofter från köket kan jag säga: Kära dammsugare och golvmopp, jag är inte arg på er längre.