Publicerat

Rap eller rapp?

gitarr

Äldste sonen, som går i musikklass, har klasskonsert i kväll. Han och några kompisar har gjort en egen rap. Eller heter det rapp?

Svenskaläraren skrev ”rapen” pÃ¥ tavlan och klassen undrade om det verkligen hette sÃ¥. Är inte rap ett ofint läte och inte skön musik?

Så sonen frågade mig, den självutnämnda svenskaexperten. Det måste väl ändå heta rappen i bestämd form, svarade jag. Men helt säker var jag inte.

Om jag inte är 100% säker på ett ord måste jag alltid kolla upp det (kanske en tvångshandling). Det är ju faktiskt inte så lätt med dessa importerade ord. SAOL säger att det går bra att säga både rap och rapp i obestämd form. Men i bestämd form heter det alltid rappen. I en Språkspalten i SvD från 2010 skriver Siv Strömquist, som är docent vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet:

”Ett annat engelskt ord som ställer till problem när det används i svenskt skriftsprÃ¥k är rap som egentligen betyder ’samtal, slang’ men som ju numera oftast används om talliknande sÃ¥ng och den musik som ackompanjerar sÃ¥dan sÃ¥ng. Det här ordet mÃ¥r bäst i svensk sprÃ¥kdräkt i svenska texter. ”Rapmusik” kan knappast missförstÃ¥s, men ”raptävling” väcker oönskade associationer. ”Rapa” och ”rapare” är heller inte bra.

Självklart bör vi skriva rappa, rappare – och egentligen också rapp. Svensk ordbok (2009) anger ocksÃ¥ mycket riktigt rapp som en variantform av rap. Musiken alltsÃ¥, inte det ljud som uppstÃ¥r när man rapar. Observera att den bestämda formen alltid blir rappen, även om man utgÃ¥r frÃ¥n alternativet rap.”

Japp, då vet jag. När sonen står på scen i kväll ska ha inte rapa, utan rappa.

[onecomsocialsharing]

Publicerat

En buss kommer lastad

bok

Igår eftermiddag fick jag för mig att gå till bokbussen som kommer till vårt område varannan vecka. Jag frågade fyraåringen om han ville följa med och det tog två sekunder för honom att släppa det han höll på med och rusa nerför trappan. Vi gick tillsammans i duggregnet under varsitt paraply ner till den blå bussen, som med upplyst och med öppen dörr väntade på oss. Sonen botaniserade en stund bland barnböckerna, fann några favoriter och var nöjd. Jag kunde inte låta bli att låna en bok som jag velat läsa ett tag, trots att jag redan har ett par böcker på gång. Och så tog jag en bok till mannen, som bara läser facklitteratur och behöver läsa lite skönlitteratur (tycker jag).

När vi vandrade hemåt uppför backen, minstingen och jag, tänkte jag på hur fantastiskt det är att vi har bokbussar. Tänk att vi har bussar som åker runt med böcker nästan ända in i vardagsrummet! Att vi har bibliotek över huvud taget är en självklarhet som vi kanske inte förstår att uppskatta. Och nu för tiden behöver man inte ens lyfta på rumpan och gå ut: man kan sitta hemma i soffan och låna en e-bok utan att riskera minsta regndroppe eller risk att råka få lite motion.

Själv blir jag nästan salig när jag kommer in i ett bibliotek. Att vara omgiven av så många möjligheter till nya upplevelser och nya världar är nästan berusande. Det började redan när jag var så gammal att jag kunde gå till biblioteket på egen hand. Trots att jag älskar det digitala formatet skulle jag sakna fysiska böcker om de försvann. Ibland bara måste jag känna den speciella bibliotekslukten av en bok som blivit tummad och läst av många.

[onecomsocialsharing]

 

Publicerat

Fredagslycka

fredag

Njuter i soffan med kaffe, Budapestrulle och senaste numret av Skriva.

Det är inte lätt att hitta Skriva i lilla Nyköping; ICA Maxi hade den men har slutat ta in den eftersom den sÃ¥lde för dÃ¥ligt. SÃ¥ är det om man bor i en liten stad. Men idag hittade jag tidningen i en liten kiosk i centrala Nyköping – lycka! Det är kanske idé att skaffa mig en prenumeration.

[onecomsocialsharing]

 

Â