Vilken förmån det är att få sjunga i kör! Idag har jag sjungit en hel dag med Nyköpings Kammarkör. Nu är repet är slut, och tonerna har slutat komma ur min mun, men min själ sjunger fortfarande. Jag älskar verkligen att helt gå upp i något; jag får känslan av att vara utanför min egen kropp och har inga betungande tankar på gårdagen eller morgondagen, ja, inga tankar alls utom på det som händer här och nu.
Har du något sätt att vara i nuet och låta dig gå helt upp i det?
[onecomsocialsharing]
