Jag ser vännen som sliter med relationen till sina vuxna barn efter skilsmässan från deras mamma och starten av en ny relation, som gick så fort att barnen inte riktigt hängde med. Väninnan vars exmans starka kontrollbehov, som påverkade hela hennes liv, fortfarande hämmar henne att våga gå in i en ny relation. Vännen vars exfrus psykiska ohälsa, anledningen till skilsmässan, fortfarande påverkar och till viss del begränsar vännens liv. När är man redo att gå in i något nytt efter en avslutad relation, som kanske fortfarande inverkar på ens liv på något sätt?
Under livets gång samlar vi på oss ett livsbagage, både härliga och besvärliga erfarenheter. Det kan vara upplevelser från tidigare relationer som har satt spår i oss – spår som kan ställa till problem i nya relationer. När vi går in i en ny relation vill vi bara känna den där härliga himmelrikskänslan. Så när vi påminns om gamla sår känner vi oss obekväma och blir kanske rädda. Ska jag behöva uppleva det här jobbiga igen? Det har jag ju försökt lägga bakom mig. Om man har levt ett tag har man samlat på sig en del dåliga upplevelser, kanske till och med djupa sår som bara hunnit få en tunn skorpa som lätt spricker när något kommer mot såret. Vi måste lära oss att acceptera såren och inte bli så rädda om skorpan spricker. Sår kan läka igen! I en ny relation kan sår spricka upp, men om det är en sund relation där tillit råder och din partner är tillåtande och klarar av att hantera sår som spricker upp utan att själv bryta ihop, kan du få hjälp att läka dina sår på nytt.
När är man redo att gå in i en ny relation? Måste man älska sig själv i alla lägen, stå helt stadigt i alla situationer för att älska någon annan och vara en bra partner? Jag tror inte det. Du måste alltid ta ansvar för ditt eget välmående, det går inte att lämpa över på någon annan. Men du kan få hjälp att läka genom en annan människa. Det viktiga är att du förstår att du måste ta fullt ansvar för ditt eget liv och att du har bestämt dig för att göra det. Det är bra om du kommit en bit på väg med ditt eget välmående och vet hur du vill leva ditt liv, men du behöver inte vara ända framme för att kunna vara en bra partner till någon. Och du måste känna att du orkar och vill göra ditt bästa för att finnas som stöd för den andra, när den behöver det. När du känner detta, då är du redo. Till dess, var din egen bästa vän och partner – det är den bästa livsinvestering du kan göra.
