Nu vet jag vem mördaren är

staty

Hen (avskyr detta ord, men i det här fallet är det högst relevant) skymtade förbi i mitt medvetande idag. Jag hann bara få en glimt, men jag tror att jag har en tråd att spinna vidare på.

Det är så härligt när hjärnan jobbar utan att man märker det. Att den kan skapa idéer utan att jag aktivt tänker för att komma på något. Ungefär som när man tappar ett namn just när man behöver det och hjärnan sedan fortsätter att leta fram namnet ur minnet, utan att man tänker på det. Plötsligt poppar namnet upp, kanske flera timmar senare och i ett helt annat sammanhang.

Nu jobbar min hjärna vidare med berättelsens karaktärer och deras förehavanden, både i det medvetna och undermedvetna. Och det är så himla kul, trots att det är en mörk historia.

[onecomsocialsharing]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *